Här finns jag nu. Om språk, pedagogik och didaktik som leder till framgång i klassrummet med elever som läser svenska som andraspråk, och såklart även alla andra elever. I en skola för alla.
Ny bloggportal, nästan samma innehåll
Arbeta med blogginlägg
I årskurs 9 arbetar vi nu med boken Stjärnlösa nätter av författaren Arkan Asaad i svenska som andraspråk.
Det är en tacksam och tankeväckande bok som många av mina elever kan relatera till och som leder till många olika typer av diskussioner.
Jag gör ju oftast så när jag planerar att jag försöker få med de flesta kunskapskraven i uppgiften eftersom det:
- gör arbetet mer varierat, per automatik. Eleverna får variation genom att vi både läser, skriver, talar, samtalar, diskuterar och lyssnar.
- blir en röd tråd. Det känns logiskt att arbeta med flera kunskapskrav kopplat till en och samma planering. Eleverna får lättare att relatera till innehållet i stort.
- det blir oerhört effektivt på ett språk-och kunskapsutvecklande sätt
- samtliga förmågor används och visualiseras i de olika momenten
Tanken är att eleverna ska läsa boken, göra olika typer av uppgifter under tiden, välja ett citat som tilltalar dem och avsluta med att skriva ett blogginlägg. Vi arbetar enligt cirkelmodellen eftersom textgenren är relativt ny för flera av eleverna. Min planering kommer då per automatik att innehålla flera dokument (obs: modelltexten är än så länge bara påbörjad, men den är ett exempel på hur man kan konstruera texter tillsammans med eleverna och hur effektivt det är att använda modelltexter för att lyfta in aktuell grammatik samt visa på hur vi använder språket i olika genrer). Jag bifogar också en exempelsamling med olika typer av återkoppling eftersom återkoppling är nödvändigt i det systematiskt formativa arbetet:
Planering – Stjärnlösa nätter
Ord-och begreppslista blogginlägg
Bedömningsmatris blogginlägg, SvA
Det här är alltså planeringen av arbetsområdet i sin helhet, men ungefär så här ser det ut på min tavla när vi har lektion:
Förmågorna har jag inplastade och brukar sätta upp på tavlan, men för att ni ska förstå ungefär hur jag tänker så har jag satt in respektive förmåga vid varje moment. Eleverna behöver träna på att FÖRSTÅ vilka förmågor de använder när de arbetar och vi behöver PRATA om hur de finns med som en röd tråd i Lgr-11. Att förstå förmågorna är en form av studieteknik som är applicerbar i samtliga ämnen.
Blogginlägg i bloggen
Pedagog Östersund har startat två nya bloggportaler för gästbloggare: Digibloggen och Språkbloggen. Jag tänker att dessa två portaler är skapade i enlighet med två av Östersunds kommuns fokusområden, nämligen flerspråkighet och digitalisering och även som ett led i det tredje; det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att formulera sina tankar kring undervisning inom dessa områden så bidrar man också till kommunens systematiska kvalitetsarbete.
Jag tror att vi är många som sitter på ”tyst kunskap” kring vad som blir framgångsfaktorer i klassrummet, eller snarare i undervisningen eftersom undervisning kan bedrivas på många olika ställen. Ett sätt att förmedla denna tysta kunskap är att skriva ner sina tankar och genom dessa bloggar förmedla dem till andra. Jag fick den stora äran att skriva det första inlägget i Språkbloggen och det handlar om vikten av att ha höga förväntningar på sina elever:
Gemensamma strukturer
Efter att under vårterminen arbetet i studiecirkelform kring John Steinbergs bok Ledarskap i klassrummet har vi nu arbetat fram en gemensam lektionsstruktur. Eleverna på senaredelen möter en mängd olika lärare varje dag och om vi ger dem gemensamma ramar för lektionerna så blir det ett stöd i vardagen. Som elev vet man vad som möter en när man kommer till lektionen och det blir också visuellt tydligt vad som kommer att ske. Mi Edvinsson, reporter på Pedagog Östersund besökte mina elever för att höra vad de tänker om den nya strukturen:
Elever ser fördelar med ny lektionsstruktur
Jag tycker att eleverna sätter huvudet på spiken: de ser klara fördelar med att vi gör på samma sätt och att vi plockar bort mobilerna. Det är med andra ord ”elevnyttigt” och på kort tid märker eleverna själva en förändring kring attityder under lektionerna och att det är lättare att fokusera på undervisningens innehåll.
Det allra viktigaste är nu att implementera arbetet ordentligt så att det blir en systematik. Vi måste upprätthålla, uppfölja och utvärdera arbetet så att lektionsstrukturen ”sätter sig”. Om eleverna redan nu ser vitsen med det hela och att det är en stor hjälp så finns det ingen anledning att avvika från strukturen. Möjligen förfina och förbättra, men det är något helt annat.
Huvudet på spiken❣️
Dagens citat:
”Anledningen till att jag nu är tillbaka på skolan igen är alla de fantastiska SvA-elever jag haft förmånen att möta när jag vikarierat för dig” Lasse, pensionerad lärare/specialpedagog och nu åter anställd på skolan.
Jag förstår honom❤️
Ny termin-samma kunskapskrav
Ny termin, men samma kunskapskrav. Här kommer den matris jag har arbetat fram för att TYDLIGGÖRA kunskapskraven utifrån det faktum att om man får för mycket stöttning så är man ännu inte på E-nivå. Den är också visuellt tydlig när det gäller att visa på elevernas PROGRESSION, en matris att plocka fram titt som tätt som ett led i återkopplingsarbetet (feedback och feed forward):
Nytt läsår=nya utmaningar
Så var det dags igen och korridorer och klassrum fylls av våra finfina elever, precis så som det ska vara! Glada och surriga och kanske till och med lite trötta på att vara lediga?!
Min tjänst är lite förändrad i år då jag från och med den här hösten kommer att utbilda mig till specialpedagog. Jag har delvis jobbat med specialpedagogiska frågor tidigare, men kommer nu att ha ett specialpedagogansvar i min tjänst. Dock fortsätter jag undervisa SvA i bl a åk 9. En kombinationstjänst där jag har möjlighet att applicera teorin direkt i praktiken vilket verkligen är en förmån.
Jag är även fortsatt ansvarig för fördelningen av studiehandledning vilket är som att lägga ett 2000-bitars pussel. Men jag älskar den här biten av jobbet och samarbetet med alla inblandade. Det är dessutom en ”hands on”-insats som direkt gynnar våra nyanlända elever.
Här kommer några tips till dig som ska jobba med andraspråkselever, eller såklart, samtliga elever:
-var ÖVERTYDLIG med kunskapskrav och mål, var sedan övertydlig igen och igen
-skapa ett klassrumsklimat där det är högt i tak, där det är rätt att göra fel
-uppmuntra och skriv upp KVALITATIVA frågor
-skapa uppgifter som alla kan arbeta med, fast på sin nivå
-konstruera checklistor och matriser för att bryta ner och SYNLIGGÖRA lärandet
-lyft in och synliggör FÖRMÅGORNA i klassrummet så eleverna förstår vad de behöver behärska
-bidra till och verka för INKLUDERANDE lärmiljöer där alla elever känner samhörighet och har möjlighet att bidra
-fokusera på friskhetsfaktorer, främjande och förebyggande arbete istället för problem
-fråga alltid dig själv först: vad kan JAG göra för den här eleven?
-skapa goda relationer
och
-se elevernas tillgångar och utgå från dem
Små och stora tips som kan skapa underverk.
Från och med nu❤️
Konsten att locka fram alla elevers ”skills”
Jag läste här om vilka 15 egenskaper som främst efterfrågas i jobbannonser riktade till lärare. Jag tycker personligen att det är rimliga egenskaper att efterfråga eftersom lärarjobbet idag är komplext och eftersom alla dessa delar på ett eller annat sätt hänger ihop. Det som det i mångt och mycket handlar om är att locka fram det mesta och det bästa ur eleverna och för att kunna göra det behöver du den här typen av egenskaper.
Ett av mina viktigaste uppdrag på skolan är att, genom att jag lär känna mina elever och skapar en relation med dem, också snabbt analyserar och lär mig hur mina elever lär sig bäst och även visar sina kunskaper på bästa sätt. Och här kommer förstås utmaningen: eleverna är olika och behöver därför möjlighet att lära sig saker på olika sätt och visa sina kunskaper på olika sätt.
Då gäller det att plocka fram den där paletten med arbetssätt, metoder och exempel för att kunna möta varje elev. Om jag inte har olika alternativ i klassrummet vet jag redan på förhand att några elever rimligtvis kommer att misslyckas med uppgiften. I samband med detta är det givetvis också väldigt viktigt att vara tydlig med vad du FÖRVÄNTAR dig av dem. Förväntningarna kan nämligen vara desamma även om vägen mot målet skiljer sig åt.
För att ge ett exempel: muntliga redogörelser kan vara jobbiga, inte bara för andraspråkselever utan för många många elever. Dock är det ett kunskapskrav, som elev ska du kunna planera och genomföra muntliga redogörelser. Vis av erfarenhet så är det dock så att många elever låser sig bara vid tanken av att stå inför en grupp och prata och då gäller det att vara beredd. Jag måste vara på det klara med syftet med uppgiften och därefter ha ett antal alternativ i rockärmen, för jag vet att alla mina elever klarar uppgiften men att de kommer att måsta utföra den på olika sätt.
I mina SvA-grupper är eleverna trygga. De känner varandra väl, grupperna är ofta lite mindre och det är okej att göra/säga fel för det tillhör lärandet. Dock har jag ett par elever som trots detta ändå känner sig obekväma inför tanken att prata inför gruppen på grund av olika orsaker. Uppgiften handlade den här gången om att redovisa sin nyhetsartikel muntligt; att planera, genomföra och tillsammans utvärdera redogörelsen efter en redan given bedömningsmatris. Förväntningarna och förutsättningarna var desamma för samtliga, något eleverna alltid är mycket medvetna om. Dock fick de välja om de ville stå eller sitta inför gruppen (med kavaj och slips á la nyhetsreporter) eller om de ville filma sin nyhetssändning och lämna in i Classroom. Eftersom kamratrespons är en viktig del av arbetet i mitt klassrum så var jag tydlig med att klippet skulle komma att visas upp inför gruppen, men att eleven då själv fick välja om hen ville sitta med eller inte när själva klippet visades. Förutsättningar och förväntningar.
Jag har en elev i en av mina grupper som är mycket blyg och tystlåten men som jag har en bra relation med. Jag vet att hen saknar sitt ”gamla” jag, dvs den pratsamma, trygga och utåtriktade elev som hen uppfattade sig som i hemlandet. Hen valde att spela in sig själv eftersom vi pratade om hur hen skulle komma till sin fulla rätt gällande uppgiften. Klippet blev HELT fantastiskt! Nyhetsinledning, bakgrundsmusik, presentation av nyhet på ett mycket proffsigt sätt, en klockren avslutning och dessutom ett antal ”bloopers” allra sist. Med andra ord, en uppgift utförd på en mycket hög nivå, trots elevens upplevda svårighet gällande den muntliga biten.
Om du hittar dina elever och skapar goda relationer med dem så kan du få dem att uträtta underverk, men för att göra det så behöver du också i princip alla de egenskaper som jobbannonserna efterfrågar. Det är svårt att vara lärare men också ett helt fantastiskt jobb när du hittar nyckel. För då kommer ”skillsen” fram.
Tack V för inspiration till detta inlägg❤️
Dagens citat
Dagens citat:
Jag tycker om de lärare som förstår att jag inte alltid förstår och som vill att jag förstår
Elev från Afghanistan, åk 9
Reflektion:
Det här sa en av mina elever till mig under ett samtal och jag tänker att citatet har många bottnar. Dels handlar det om att som lärare förvissa sig om att alla elever är med på banan. Men det handlar också om att man som lärare måste VISA eleverna att man är där för att hjälpa dem och att leda dem vidare. Man måste skapa relationer, öppna upp för dialog och skapa ett öppet och tryggt klassrumsklimat.
Som lärare måste du ha en STOR verktygslåda för att kunna plocka fram och tillämpa ett STORT antal metoder för att förvissa dig om att alla elever hänger med. Man kan göra på olika sätt, men det mina nyanlända elever ofta önskar och det jag tycker fungerar bäst är:
-repetition och åter repetition (t ex upprepa instruktioner, ord och begrepp etc)
-tala tydligt och långsammare
-förvissa dig om att varje enskild elev har förstått
-kontrollera hur det går under lektionen, igen och igen
-uppmana eleverna att våga fråga, igen och igen
-utgå från erfarenheter och referensramar
-konstruera ord-och begreppslistor som eleverna kan jobba med för att öka förförståelsen
-uppmana till och använd det kollektiva lärandet
-lyft elevexempel under lektionens gång (både rätt och fel). Att lyfta fel förutsätter dock att eleverna känner sig trygga i gruppen.
-samarbeta och för en dialog med studiehandledarna (de kan modersmålet och ser eleven ur andra perspektiv, de är därmed mycket värdefulla resurser)
-var tydlig med vad du förväntar dig av dina elever (vad EXAKT är det du vill att de ska göra? vad EXAKT är målet med lektionen/arbetsområdet?)
-använd checklistor och matriser, för att på ett visuellt och konkret sätt koppla ihop insats med mål
-samarbeta mellan ämnena för det blir mer effektivt
-samarbeta med SvA-läraren för hen är expert på elevernas språkutveckling och känner ofta eleverna relativt väl
-peppa, uppmuntra och framför allt: ha roligt tillsammans
Tack M för att du inspirerade mig att skriva det är inlägget ❤️
Bilder=känslor
Idag har jag haft en fantastisk lektion med mina SvA-elever i åk 7. Vi har jobbat med nyhetsartiklar och i samband med det nu gått över till bilder och budskap, hur bilder påverkar oss och väcker våra känslor.
Det är extra intressant och spännande att jobba med bilder med elever som kommer från olika länder eftersom man ofta förknippar bilder utifrån sina egna kulturella referensramar, och av förklarliga själv så tänker vi därför olika kring bilder. Våra nyanlända har ju dessutom förmånen att kunna jämföra bildliga budskap och hur olika kulturer och samhällen skiljer sig åt på den punkten.
Eleverna fick dagen innan en läxa av mig att ta med en bild som de förknippar med positiva känslor och en som de förknippar med negativa känslor.
De fick koppla in sina iPads så vi kunde visa bilderna på storbild. De fick välja hur de ville presentera sina bilder:
-låta oss andra resonera kring deras bilder: Varför har hen valt just dessa? Var är bilden tagen? När är bilden tagen? Vilka känslor kan hen tänkas ha kring bilderna?
Eller:
-först presentera sina bilder och därefter låta oss andra ställa frågor och komma med synpunkter
Den här gången inledde jag med två bilder för att modella uppgiften. Jag valde två hopp-relaterade bilder:
Därefter var det elevernas tur och då händer det fantastiska, när lyssnandet, berättandet och lärandet kommer i fokus på ett väldigt fint sätt.
Vi fick se bilder från Sverige, Spanien, Filippinerna, Palestina och Afghanistan. Vi fick höra historier om gamla vänner och skolupplevelser, t ex att eleverna var så här glada för att det var sista dagen innan sommarlovet och då tog man sina böcker och rev sönder den ute på skolgården och jublade över att läraren inte längre kunde slå dem. Eller att det var negativt för att man hade kraschat i skidbacken och tvingats spendera tid på sjukhuset. Eller att man fick positiva känslor när man såg sina gamla klasskamrater och att man saknar den person som man var DÄR och som man ännu inte är HÄR. Väldigt fina tankar, reflektioner och berättelser. Djupa och respektfulla samtal.
En av mina elever valde att visa en bild från Afghanistan från senare delen av 60-talet, då Aghanistan fortfarande var ett fritt land. Den föreställde ett antal unga kvinnor som satt i vanliga kläder (kjol och blus) utanför universitetet i Kabul och den bilden gav min elev en negativ känsla just för att hen önskar att det alltid hade kunnat vara så i landet hen kommer ifrån. Ett modernt land utan förtryck med utbildade människor (kvinnor och män), modernt klädda och med ljusa framtidsutsikter. Ni hittar bilden längst ned HÄR. Min elev från Palestina kunde också känna igen sig i detta och hänvisa till sitt lands historia. Med andra ord uppstod diskussioner på flera olika nivåer, samhälleliga, kulturella och känslomässiga.
En sådan här uppgift utgår från eleverna själva och blir därför väldigt lyckad. De får också träna på de olika förmågorna och de elever som tenderar att ha lite ”scenskräck” får göra en muntlig framställning där bilderna hamnar i fokus, och inte eleven själv. Uppgiften bidrar också till att vi får lära känna varandra ännu lite bättre och därmed ökar vi respekten och förståelsen för varandra.
Vi lämnande alla lektionen med en bra känsla, och DET är viktigt.
Med språket i fokus 